Diskbråck
En detaljerad illustration av ryggraden som visar diskarnas olika stadier.
Vad är diskbråck och hur kan man påverka det?
Diskbråck är en nedbrytning eller förslitning av disken som ligger mellan två kotor. Det kan variera från att vara asymptomatiskt (du känner ingenting alls) till att orsaka intensiva smärtor med utstrålningar som leder till ischias och kortsiktiga funktionsnedsättningar. På TNT Kliniken, som specialiserar sig på naprapati, kan du läsa mer om följande:
Vad diskbråck är
Symptom på diskbråck
Hur och varför diskbråck uppstår
Hur diagnosen ställs
Olika behandlingsalternativ
Träning vid diskbråck
Läkningstid – hur lång tid det tar innan man blir frisk igen
Generella tips för att hantera situationen och minska smärtan
Anatomi
Kotpelaren (ryggraden) innesluter ryggmärgen, som skickar och tar emot information från resten av kroppen. Ryggraden består av kotor som skyddar ryggmärgen och samtidigt möjliggör rörelse. Mellan kotorna löper muskler och ledband som sköter stabilitet och rörelser. Mellan kotorna (förutom mellan huvudet och första halskotan och första och andra halskotan) finns så kallade diskar. Dessa är viktiga på många sätt; de fungerar som stötdämpare, hjälper till att hålla ryggraden stabil men samtidigt mobil, och håller avståndet mellan kotor så att spinalnerverna får plats. Disken har också nerver och blodkärl. Disken består av en inre, geléaktig del kallad nucleus (kärna) och en yttre och hårdare del kallad anulus. Den inre kärnan innehåller mestadels vatten, medan den yttre "ringen" består av fibröst brosk i olika lager som skapar en stabil "rustning".
När disken skadas
Diskbråck uppstår när det bildas "sprickor i Champagnekorken". När disken buktar utåt kallas det en protrusion, men om skadan är större (Champagne-korken spricker mer) kan det läcka ut "ägg-gula". Detta kallas extrusion. Om en del av nucleus ("ägg-gulan") läcker ut och hamnar fritt i spinalkanalen kallas det sekvestration. Ju större skadan är, desto större sannolikhet för att nociceptorer ("smärtreceptorer") påverkas och förmedlar smärta. Om diskens innehåll ("äggula") läcker ut (bråck) och påverkar en nervrot (vanligtvis ischiasnerven), kan resultatet bli utstrålning.
Symptom på diskbråck
Smärtan uppstår när kroppen uppfattar potentiell vävnadsskada. Om diskbråcket är litet (protrusion) smärtar det ofta mindre (man kan faktiskt ha en buktande disk UTAN att uppleva smärta - asymptomatiskt diskbråck). Ju större diskbråcket är, desto större sannolikhet för mer smärta. Om en spinalnerv påverkas kan det leda till nedsatt funktion – muskelsvaghet, nedsatt känsel samt försämring av reflexerna. Det kan även stråla ut längs nervens "bana". När smärtan i benet är värre än i ryggen brukar det vara ett tecken på nervpåverkan orsakad av diskbråck.
Ländryggssymptom vid diskbråck
Om diskbråcket sitter i ländryggen är det oftast vid L4/L5 eller L5/S1, och det strålar då ut i benets baksida ned till foten. Det kallas ibland för sciatica eller ischias.
Hur och varför diskbråck uppstår
Diskbråck kan uppkomma genom en plötslig, kraftig påverkan på ryggraden eller genom långvarig överbelastning. Oftast uppkommer det genom en kombination av de båda. Risken ökar om man har en dålig hållning och dålig ergonomi. Genetik spelar också en roll, vissa personer har en medfödd svaghet i bindväven och har därför en ökad risk att utveckla diskbråck. Det är även vanligare med diskbråck hos äldre eftersom diskens vävnad blir sämre med åldern.
Hur ställs diagnosen diskbråck?
Diagnosen ställs ofta baserat på dina symtom och en fysisk undersökning. Läkaren kommer att ställa frågor om din smärta, när den började, hur den känns och om något gör den värre eller bättre. Under den fysiska undersökningen kommer läkaren att kontrollera din rörlighet och reflexer. I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra en röntgen eller en magnetkameraundersökning (MRI) för att bekräfta diagnosen.
Behandlingsalternativ
Behandling vid diskbråck kan variera beroende på hur allvarligt det är och vilka symtom man har. Det finns flera olika behandlingsalternativ som kan vara aktuella, beroende på vilka besvär man har och hur allvarliga de är. För vissa personer räcker det med smärtlindring och vila, medan andra kan behöva mer omfattande behandling. Här är några vanliga behandlingsalternativ som kan vara aktuella vid diskbråck:
Smärtlindring
Sjukgymnastik
Kiropraktik
Naprapati
Akupunktur
Massage
Träning
Operation
Läkningstid
Det är svårt att säga exakt hur lång tid det tar att bli frisk från diskbråck eftersom det beror på många olika faktorer, som till exempel hur allvarligt diskbråcket är, var det sitter, hur gamla man är och hur väl man följer de rekommendationer som man får. Generellt sett tar det dock flera månader att bli helt återställd.
Generella tips
Det är viktigt att vara så aktiv som möjligt trots smärtan och att inte överbelasta det skadade området. Här är några generella tips som kan hjälpa till att hantera situationen och minska smärtan:
Undvik rörelser som gör mycket ont
Använd en stödjande madrass och kudde
Variera din arbetsställning
Gör regelbundna pauser
Undvik att sitta eller stå i långa perioder
Håll en god hållning
Använd eventuellt smärtlindrande läkemedel
Följ ditt träningsprogram
Kom ihåg att det är viktigt att söka vård om du misstänker att du har drabbats av ett diskbråck. På TNT Kliniken har vi lång erfarenhet av att behandla diskbråck och andra besvär i rörelseapparaten. Kontakta oss för att boka en tid för konsultation och behandling.
För vidare vård/info 1177